Fan alltså..
Wä.
Jag börjar få magproblem igen. VARFÖR!? Jag äter någorlunda rätt, jag stressar inte längre, (jag gör ju förfan mina läxor!)
Varför denna jävla ilande smärta. Det kan fan inte vara magsår! Eller? Jag vet inte. Ska nog till läkaren imorn. Då ska jag kolla polyperna och magen. Udda kombination jag vet.
Men jag har så satans ont i magen just nu. Inte illamående eller något sånt. Utan så som jag hade när jag hade magkatarr, fast värre på ett sätt men endå mildare på ett sätt. Det är inte logiskt, jag vet. Men det är så det är.
Jag vill bara lägga mig ner och gråta. Äta något gott (Ja just det, för det går ju.) Kolla på pistvakt å alla mina gasfilmer. Men går det? NEJ FÖR MIN JÄVLA FUCKING DVD ÄLSKAR ATT LEKA HACK I SKIVAN (PÅ SKIVOR DET INTE ÄR HACK I!)
Asså seriöst. Varför kan inte jag ha tur? Jag önskar att Livet bara kunder vara rakt, enkelt och smärtfritt, i alla fall ett år? Fatta va skönt? Inga knäproblem, ingen trasig handled, inge ont i ryggen, ingen ont i nacke å axlar. Ingen jävla isiasnerv som spökar å gör ont, inte ens lite mensvärk. INGEN JÄVLA MAGSMÄRTA.
Min mens är slut nu i alla fall. Det är ju bra.
Nu ska jag tycka synd om mig själv, kanske åka å träffa Sessan?
när man får tid att tänka efter.
Allt gick så jävla snabbt, å nu har vi bestämt för att sakta ner. Det är bra, JÄTTEBRA.
Singel, nja? nu är det lite mer singel. Men inte dirket helt. Han känner samma sak, ingen dirket kärlek, men värt att ge en chans å kanske hitta en. Bra, jag började få lite magkännigar. Inga större negativa men det gick så sjukt snabbt dock. Det va en jädrans trevlig påsk det här. Men just nu kan jag inte se skillnad på trygghet å kärlek.
Vi får se hur det går.
Vi jobbar på det, som man säger i huddinge.
Jag är inte helt nykter just nu, men det löser sig. Det kommer bli bra. Det blir det alltid. Tack för att Trulle är som han är. Annars hade jag nog hamnat i en knepig sits.
God natt mitt folk. nu ska jag däcka i min säng.
Shit.
Ja till livet <3
Ny vinkel av livet.
Jag har börjat sköta skolan igen, eller jag är på god väg. Men jag måste ta tag i mitt riktigta liv.
Jag kan inte hålla på å tråna efter nån jag inte kommer få på ett seriöst sätt. Det funkar inte att jag låter mig utnyttjas, användas när det passas och så vidare.
Nu är det nya tag.
Jag ska försöka inleda ett seriöst förhållande med nån. Eller ha en relation med nån som inte är där när det passar honom. Eftersom jag är jag förtjänar jag en snäll kille. Nu får det helt enkelt vara nog. En snäll kille, eller ingen kille alls. Så äre bara!
självkänsla.
Jag har aldrig hatat min moster så mycket som jag hatade henne idag.
Hon läste mig inprincip som en öppen bok. Hon berättade så mycket känslor som jag har, som jag inte har berättat för nån. ingen. Det hon gjorde var egentligen inte att läsa av mig. Hon har alltid känt ett speciellt band till mig och därför berättade hon istället så som hon kände en gång i tiden.
Sen kom kapitlet självkänsla. Min moster stod under denna avläsning och sa det att du måste förstå att du är värdefull! (ja, tänkte jag. Jag vet att jag är värdefull.) Du måste förstå att även om du inte lyckas med allt så duger du som den du är. (varför denna föreläsning? Jag vet att jag duger som jag är.) Sen plockade hon fram boken. "Självkänsla nu!". Av det jag har läst så inser jag det jag trodde innan. Jag har en rätt bra självkänsla. Medan min moster trodde att jag var helt körd i botten och hade noll i självkänsla. Hon trodde däremot att jag hade ett självförtroende på topp. Så mina damer och herrar, dagens upptäckt, min moster hade jättefel. Hon trodde att jag hade låg självkänsla och högt självförtroende. Tvärt om. Jag ser mitt eget värde i livet och jag kan säga att jag älskar mig själv. Däremot så kan jag inte säga att jag har nån tilltro till min egen prestation. Jag har svårt och tro att jag ska klara av vissa saker, men aldrig att jag skulle hata mitt eget värde.
Alla människor är värdefulla, det är inget snack om saken!
Givetvis så betyder inte faktumet att jag har en god självkänsla att jag har en fullkomlig självkänsla. Det finns även ställen i boken som får mig att fundera. Men i huvudsak så känner jag igen mig om hur jag redan gör. Så oavsett om man har bra eller dålig självkänsla kan man lära sig nånting av den här boken. Läs den.
Självkänsla nu! av Mia Törnblom
Kärlek till alla, ta hand om er och komihåg, alla människor är lika värda och det är en himla massa!
God morgon världen.
=S
"haha, jag vet inte var jag är XD"
sen efter det slutade han svara på sms och han svarade inte i telefon.
Jag är så jävla orolig, bara inte nånting har hänt? =/
väntaaaa är trååååkigt.
Tiden går såååå sakta när man väntar. Seeeegt..
tralalalalala. Ska ta och plugga lite innan jag åker.
Ha en underbar natt, för det tänker jag ha ^^
galen!
Den krånglar och bajsar och har sig och jag blir skogstokig! >.<
Jag hatar Pengar.
Nu jävlar!
Nu tar jag mig i kragen och ser till att allt går jäävligt bra!
Jag har fixat en laptop, visserligen en gammal och skruttig som inte alltid vill läsa av att det finns en hårddisk (!?) Men när man inte fuckar med den så funkar den rätt bra, eller bra och bra. Det enda den duger till är att skriva på. Och det är just det enda jag ska använda den till. skriva arbete på arbete på arbete! Jag ska fan ta alla ämnen skriva klart dom och köra ner i dom i halsen på nån.
Nån som bara varit negativ och inte trott på mig. Vilket gör mig själv till största kadidat.
Skit också.
Men det gör inget. För jag är pepp nu. Jag har suttit uppe hela natten och pluggat järnet. Jag har skrivit klart en uppgift och det känns så jääävla bra! *Redo för inlämning*
Jag älskar mig själv just nu. Mig själv och min ringrostiga laptop.
Ja eller min och min, jag har lånat den av världens underbaraste Veronica.
Just nu är klockan tio över sex och jag är skiiittrött. Men jag ska va trött i skolan idag, jag skiter i. Jag ska va där, vara aktiv på lektionen å visa alla att fuck you bitches! jag kan.
Trötthet ger dock humörsvägningar har jag märkt. Jag satt å grät till nått program om ett modehus eller nåt. :P För ena snubbens mamma blev skjuten (men det va typ värsta kuppen å shit, så hon va inte död utan hon drog utomlands å softa istället men hennes son trodde att hon va död, å han fick inte veta något annat heller)
Så jag va typ fett ledsen med honom för att hans mamma är död.
Sen började jag älska min egen mamma å håller på med en dikt till henne. Jag ska köpa lite choklad och rosor till min älskade mamma!
<3
Nu ska jag ta å dricka lite mjölk och sen tror jag att jag ska ta och vara onödig och åka å möta bästaste bäste minna på Tekniska högskolan. <3
Jag är hög på sömnbrist.
Men Palla med mitt liv.
Ja jag vet att jag är borta mycket. Men jag tycker verkligen inte om det själv. Jag mår faktiskt jävligt dåligt över det!
Men jag är inte tillräckligt mycket stålmannen för att orka gå till skolan när jag mår jätteilla eller när jag bara tror jag ska dö på grund av en sprängande huvudvärk som äter upp mig innefrån. >.<
Shit vad jag hatar mitt liv just nu.
Jag låg tillochmed hemma sjuk på lovet! jag menar, hade det varit för att skita i skolan, så hade jag väl fan inte legat hemma nästan hela lovet!?
Vad ska jag göra?
Jag vill flytta till göteborg och plugga upp allt, men det är inte många som tycker att det är en bra idé. Det kanske inte är det heller. Jag kommer säkert misslyckas. För det är visst det enda jag gör. Men jag lägger faktiskt ner tid på teatern. Teatern och mitt projektarbete. Så ingen får komma å ta det ifrån mig! Ingen. Ingen! INGEN!!
Inte ens min svikande mentor. Vi får se hur mötet går imorn. Och som förgyllning så ska jag till Miniteatern också!
Kärlek till Mini.
en härlig känsla.
Allt ligga nära dig. Kunna älska hela natten lång eller bara lyssna till dina andetag när du sover. Jag vill göra det varje natt. Men jag får inte. Jag vill men jag får inte. och jag borde egentligen inte heller. Det river bara upp härliga känslor och efteråt känns det bara sämre.
Jag vill kunna säga, jag älskar dig, men det går inte.
Men det är det enda jag kan säga, jag älskar dig.
