>.<

Det gör så satans ont att träffa dig. Att se dig i ögonen. Att promenera och bara snacka med dig.. För jag vill kunna ta din hand utan att känna mig osäker på hur du skulle reagera.
Jag vill kunna krama dig och aldrig behöva släppa.
Jag har så ont i bröstet, det svider och bultar. Jag försökte dricka bort tankarna jag har på dig, men det resulterade bara i att jag blev ännu mer ledsen.. Jag orkar inte mer.

Jag ska prata med dig efter studenten.. Du betyder så mycket att jag vill ha dig där, men sen.. efter det måste jag prata med dig, och i värsta fall låta bli och träffa dig på ett tag, så att mina känslor kan svalna..

JAG HATAR KÄRLEK!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0