Räddningen är inte påväg.

Jag vill fly bort från allt som bara skiter sig, allt som inte är bra, allt som påminner mig om sånt som gick åt helvete.. Hela staden stockholm påminner om mitt förstörda inre..
Men jag vill inte lämna allt jag har byggt upp.. alla starka vänskapsband, alla härliga möten.
Det finns många tankar som snurrar.. Göteborg, Borås, London, NYC etc.

Jag kvider, jag ligger ihopkurad och viskar efter hjälp..

Just nu sitter det en klump i bröstet.. den hindrar mig från att andas på riktigt.. Ögen fylls av tårar hela tiden. vad ska jag ta mig till? vad har jag för drömmar? vad har jag för mål? Allt dras ihop till en suddig, kletig röra och det känns inte som att jag kan hitta mig själv längre. Jag har tappat det som är viktigast av allt.. Hoppet. Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till.. Bara att jag gör mina måsten och sen glider omkring utan att åstakomma nånting..

   hjälp   

Kommentarer
Postat av: eve

ok, linda.

det sissta som lämnar människan är inte hoppet, det är stoltheten.

det vidrigaste männiksan äger.

du har ingen sådan äcklig överväldigande stolthet.

så du kan, ombestämma dig.



tänk, tänk på vad det är som sitter på fel ställe just nu.

ibland är det det undermedvetna,

det du känner, är vad jag tror, rädsla.



livet börjar kkrypa in på dig.



hur ska det bli?

vad ska det bli

när

varför

vem..?



dom svaren, kan du dissa, för ingen vet svaren.



fly inte, utan gadda ihop dig, ta ledigt ett tag, tänk. var med vänner.

men var inte ensam!



jag kommer alllllltiiiid finnas här linda, alltid.

2008-11-18 @ 19:13:58
URL: http://thebitterpussys.blogg.se/
Postat av: Minna

Instämmer med föregående talare.



Jag vet inte hur det känns att inte veta.

Jag vet inte hur det kännas att inte ha fokus och mål, för det har jag alltid haft, även om de har varierat.

Jag vet inte hur det känns att vara oviss.

Men jag vet hur det känns att inte orka, att inte vilja. Jag vet hur det känns att vilja ändra.

Jag vet hur det känns.



Jag vet inte vad mer jag kan säga. Jag vet inte hur jag ska kunna trösta de känslorna jag inte känner till, jag vet inte hur jag ska trösta de känslorna jag känner igen, för jag minns inte vad mina vänner gjorde för mig då, men jag älskar dig, jag finns alltid alltid här för dig och du kan alltid prata med mig. jag kommer aldrig sluta älska dig.

JAG ÄLSKAR DIG <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

2008-11-18 @ 22:50:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0