när det bubblar i magen som en sockerdricka...

Jag blir fullständigt galen på den här känslan.

Vem tror han att han är? sveper in och tar mig med storm (utan att ens förstå det själv!?)
Det snurra i mitt huvud och jag vill bara träffa honom. Bah. Skit. Jag pendlar mellan hyper, lycklig och deppig.
THIS IS WHY I DON'T DO LOVE! Helt enkelt.

Men jag får ta mig igenom, precis som jag alltid gör.

Jag vill vara skenheligt stark och gå min väg.. men nånting i mig dras dit i alla fall.. Jag är rädd för det här, riktigt rädd.. Men jag är modig, kanske, högst kanske vågar jag släppa taget om den så kallade tryggheten. Det värsta är, jag vet inte ens vad som är "tryggheten" jag är bara inte särskilt felxibel i rädsa för att bli krossad igen.
Blopumpen tål inte alls mycket mer.

Handleden är åter igen på trasighetsspåret, jag orkar verkligen inte det. Plus en förkylning som smyger sig på, så när jag vaknar kommer jag vara fett med förkyld. bajs -.-

nu ska jag sova, klockan är fetmycket.. tänke ta en joggrunda om jag inte mår allt för kasst imorn :P annars blire en timmes sim ^^
alt. båda ^^

ääh gonatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0